Året är 2006 och jag ska på min första arbetsintervju för en riktig anställning efter juristexamen. Jag kliver in på den stora fina affärsjuridiska arbetsplatsen. Fin inredning och fina tavlor på väggarna. Jag blir serverad kaffe av en kvinnlig receptionist. En värld de flesta personer jag känner, eller i vart fall kände redan innan juristutbildningen, bara skulle ha kunnat drömma om.

Tidigare hade jag sommarjobbat på advokatbyråer och besökt ett antal affärsjuridiska arbetsplatser. Jag  noterade bristen på kvinnliga delägare och chefer i branschen. Som kvinna hade en gnagande känsla börjat smyga sig på: Är det omöjligt att göra karriär som kvinna på en affärsjuridisk arbetsplats? Under intervjun tog jag mod till mig och frågade försiktigt den manliga delägare som höll i intervjun varför det kom sig att det inte fanns några kvinnliga delägare på byrån.

”Det är bara en tidsfråga svarade han: ”Det kommer att lösa sig av sig självt med tiden””

När jag så senare tackade ja till en anställning på en annan advokatbyrå fick jag lära mig att om jag bara kämpar tillräckligt hårt så kommer jag att lyckas och kunna bli delägare på den affärsjuridiska stora byrån – det som egentligen var den enda karriärmöjligheten som presenterades.

Många år senare har inte mycket ”löst sig av sig självt med tiden”. Trots att kvinnliga studenter, under flera decennier, varit i majoritet på universiteten är de flesta nya delägare som utses män – och ofta män med en fru hemma som tar huvudansvar för hem och familj. Och statistiken talar tyvärr fortfarande sitt tydliga språk.

Jag insåg snabbt att den rådande synen i branschen var just att  ”det löser sig med tiden om bara kvinnorna förändrar sig”. Kvinnorna skickades på kvinnliga nätverk och fick en mentor för att bli bättre – men inget annat behövde förändras. Snart började det återigen gnaga inom mig. Jag såg hur många av de som arbetade hårdast och engagerade sig mest var tjejer, men alla slutade en efter en för att andra yrken lockade mer.

Inte kvinnorna det var (eller är) fel på

Jag själv bestämde mig för att stanna och satsa på delägarspåret. Jag insåg dock snabbt att jag ofta fick kämpa dubbelt så hårt som många manliga kollegor för att nå mina mål. Jag började inse att det kanske inte var kvinnorna det var fel på. Snarare kanske det var strukturer och normer som gjorde att kvinnor hölls tillbaka, inte tilläts ta plats. Jag började prata med jurister i branschen om detta och frågade var andra ansåg att problemen låg. Historierna från Sveriges advokatbyråer var många. Flera vittnade om sexuella trakasserier och härskartekniker. I sann ”mee too-anda” fick förövaren alltid stanna kvar på byrån – medan kvinnan rekommenderades att söka sig vidare. Många berättade om hur män hade svårt att hantera drivna kvinnliga kollegor. Starka kvinnor sågs som ”puschiga” eller ”hårda”. De rekommenderades att ”ta det lugnt” med följden att de blir ”duktiga flickor” som senare får höra att de ”synts för lite” och ”borde tagit för sig mer”. Samtidigt som moderna män som tog föräldraledighet fick en stämpel av att inte satsa på karriären, med mindre ansvar och mindre roliga arbetsuppgifter som följd.

Men många av de samtal jag hade var inte så extrema. De handlade ofta om hur det helt enkelt var lite lättare för män att ta sig fram i karriären på affärsjuridisk byrå – som konsult. Många av de kvinnor jag pratade med upplevde att sälj- och kundvårdscoachning i stor utsträckning skedde män emellan. Klienter ärvdes ofta från man till man och många affärer gjordes i manliga sällskap – med följden att kvinnor fick kämpa hårdare för att bygga sin  ”klientstock”. Ofta förutsattes man ta en roll som den som antecknade eller arbetade ”back-office” istället för att vara den som frontade mot klienter och syntes.  Många kvinnor jag pratat med berättar hur de sett hur fler män ärvde sina klientkontakter av likasinnade mentorer. Sammantaget blev det svårare att ta sig fram och lyckas.

 Inget löser sig av sig självt

Varför gick då förändringen med sådan snigelfart och ”inte av sig själv”? Enligt min mening berodde det på att för få insåg att det krävts förändring på riktigt för att skapa jämställda advokatbyråer. Inget löser sig av sig självt.

Jämställdhet handlar inte om att förändra kvinnorna – det handlar om att förändra normer, strukturer – och omedvetna beteenden.

För att göra det måste ledning och delägare vilja ha en förändring – på riktigt. Även män måste engagera sig och bry sig om frågorna och vilja ha förändring. Så länge jämställdhetsarbetet drivs av en jämställdhetsgrupp bestående av ett gäng unga tjejer utan inflytande eller så länge förändringarna består i att kvinnor skickas iväg på kvinnliga nätverksträffar kommer få förändringar ske.

En start är att öka kunskapen om jämställdhetsarbete, underförstådda normer, unconscious bias och omedvetna härskartekniker på alla nivåer inom företaget. Få vill medvetet diskriminera eller missgynna kvinnor – men alla kan vi behöva fler verktyg för att förstå och kunna undvika att falla in i invanda mönster. En bra fortsättning är att utvärdera vilka konkreta åtgärder som krävs för att skapa förändring och sen arbeta för att genomföra dessa förändringar.

 Det krävs handling  – konkreta åtgärder och inte bara snack

För att på allvar skapa samma möjligheter för män och kvinnor att göra karriär inom olika konsultbranscher krävs konkreta åtgärder.

En bra sak är att börja med affären. Som konsult blir du alltid framgångsrik om kunderna vill ha din hjälp och om du kan sälja in affärer till firman. Då gäller för byrån/konsultfirman att skapa samma möjligheter för alla att skapa affärer. Samt att säkerställa att alla får ”cred” för sådant som de gör bra. Ett konkret sätt kan vara att ha utbildning och stöttning i sälj och kundvårdsarbete – så att din framgångsfaktor inom det inte hänger på vilken handledare du har. Ett annat sätt är att arbeta med delat kundansvar där man aktivt låter unga adepter få delta i sälj och kundvård. Genom rutiner och processer för detta kan man motverka att hamna i traditionella mönster där manliga delägare främst hjälper likasinnade manliga adepter.

Anställ hellre en för mycket, än en för lite

Utöver att skapa samma möjligheter kring sälj- och kundvård krävs också en arbetsmiljö och karriärvägar som passar såväl kvinnor som moderna män. Eftersom fler kvinnor – vid sidan av moderna män – fortfarande har huvudansvaret hemma kan det handla om att skapa mer flexibla arbetstider och att respektera folks inbokade tider även då dessa är privata såsom hämtning och lämning på förskola. För att detta ska fungera i praktiken krävs också att beläggningen per anställd inte är för hög – utan att byrån tänker på att hellre anställa en för mycket, än en för lite, på bekostnad av lägre vinst än att bränna ut sin personal.

Det finns många fler konkreta åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma jämställda konsultbyråer. För lite inspiration får ni gärna läsa min och min kollega Emil Anderssons artikelserie här: https://www.legallyyours.se/artikel/sa-kan-vi-skapa-mer-jamstallda-byraer/.

”Konsultyrket är fantastiskt!”

De problem som många kvinnor vittnar om i advokatbranschen och inom många andra konsultbranscher är nu äntligen så sakteliga på väg att minska. Konsultyrket i sig är perfekt för såväl kvinnor som moderna män. Med många kollegor, rätt bemanning i projekt och teamarbete skapas bra förutsättningar för balans i livet, ostörd semester, VAB och avlastning när det ”kör ihop sig” samtidigt som kundens behov kan vara i centrum. Anställda kan arbeta hemifrån – ingen bryr sig så länge jobbet blir gjort. Genom att arbeta aktivt mot diskriminering, sexuella trakasserier, och beteenden som grundas i omedvetna fördomar kan arbetsplatser skapas där kvinnor och moderna män har samma möjligheter som traditionella män att göra karriär.

Många år efter jag steg in på min första anställningsintervju är jag fast. Jag älskar att vara advokat och konsult på affärsjuridisk byrå. Det är världens bästa yrke. Jag önskar bara att lika många kvinnor som män fick förmånen att känna som jag gör. För att detta ska vara möjligt krävs att vi tillsammans kavlar upp ärmarna och fokuserar på konkreta åtgärder – och inte bara snack.

Let’s change the game!

Agnes Hammarstrand, delägare på Advokatfirman Delphi, vinnare av ”Årets Justitia” 2019, framröstad 2018 till Årets advokat – den advokat flest advokater och biträdande jurister helst skulle anlita i ett affärsjuridiskt ärende. 

#wizwomen #wizwomenstories #ledarskap #letschangethegame #sommarprat #sommarpratare #delphi #åretsjustitia #jämställdhet #professionalservices